Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Strålkastare - Wikipedia, den fria encyklopedin

Strålkastare

Wikipedia

Strålkastare är en beteckning på en ljuskälla som skickar iväg ett på något sätt bearbetat ljus. Det kan tex vara genom att samla ihop ljuset med hjälp av en reflektor och kanske en lins. En strålkastare på ett fordon är försedd med reflektor av spegelblank metall som är konkavt böjd i förhållande till ljuskällan (lampan) och en lins. Ljuskällan har ofta i dessa fall en avbländningsfunktion genom att ljustråden för det avbländade ljuset placeras i en skålliknande plåt vilken avskärmar ljuset åt ena hållet och en annan ljustråd framför lämnar ett oavbländat ljus.

På en teater används profil-, fresnel- och flodljusstråkastare. Teaterstrålkastare är ofta försedda med halogenlampor på effekter mellan 500 och 2000 W. Givetvis finns även större och mindre samt andra typer av ljuskällor.

Ljussättaren kan genom att på ett ljusbord dra i ett skjutreglage få en strålkastare att lysa med olika intensitet. Skjutreglaget påverkar steglöst i sin tur en thyristor/triac-kraftenhet (dimmer) som ökar/minskar ljusflödet. Ljusborden är ofta datorstyrda och ljussättaren går från en ljussättning till en annan genom att dra en cross-fader från ena läget till det andra efter att först programmerat in alla inställningar.

Innehåll

[redigera] Profilstrålkastare

Profilstrålkastare har förutom reflektor en eller fler glasklara linser som kan fokuseras och zoomas. Även ljuskällan (lampan) kan justeras i läge. Normalt så finns fyra, i sidled justerbara, spadar av värmetålig metallegering i armaturens fokus (se de små hålade handtagen på bilden), även en hållare för gobos brukar finnas. I framkant finns en hållare för färgfilter. Strålkastaren lämnar ett skarpt avgränsat ljus vilket kan mjukas till genom att dra linsen ur fokus samt att en viss typ av filter sätts för. Dess uppgift är att accentuera vissa platser på en scen och fungerar som ljussättarens finaste pensel.

[redigera] Följespot

En så kallad följespot är en profilstrålkastare som försetts med bland annat stativ (se under strålkastaren på bilden) och irisbländare.

[redigera] Fresnelstrålkastare

Fresnelstrålkastare har till skillnad från profilstrålkastare ett glas som är utformat för att ge ett diffust ljus. Glaset kan vara frostat eller gjutet så att ljusstrålarna bryts upp. Framför linsen sitter ofta barn-doors (se bilden) vilket är fyra skugglappar i metall samt en hållare för färgfilter. Dess uppgift är att åstadkomma en uppmjukning av ljuset från en profilstrålkastare ungefär som när konstnären spongar (svampar) på en färg på en duk eller gnider ut färgen på annat sätt.

[redigera] Flodljus

Bild:HjFlodljus ACP 1001 l.gif
Flodljus
(Med tillåtelse från www.anderson-co.se)

Flodljus saknar lins och har ofta en plan reflektor eftersom man ofta använder långa halogenrör. Den har även en hållare för färgfilter. Dess uppgift är att belysa och färgsätta stora ytor ungefär som att stryka på färg med en roller.

[redigera] Effektljus

Det finns även en stor mängd effektljus. Några har fjärrstyrda stativ och kan rikta ljuset åt vilket håll som helst (se bilden). Andra har lasrar som med hjälp av motoriserade speglar kan rita upp tredimensionella bilder. Olika optiska färdigheter bildar tillsammnas med färgfilter och gobos en plattform som endast begränsas av fantasin. Diskotek brukar ha en del effektljus.

[redigera] PAR - Rockljus

Högglanspolerad PAR56 i aluminium(Med tillåtelse från www.anderson-co.se)
Högglanspolerad PAR56 i aluminium
(Med tillåtelse från www.anderson-co.se)

PAR 64, PAR 56, PAR 32 osv är ett slags flodljus, men eftersom man använder sealed beam-ljuskällor kan ljusbilden variera från flod till spot så den tillhör väl egentligen effektljus. En PAR-strålkastare används för att ge mycket ljus, eftersom den har låg vikt, tål ganska omild behandling och är relativt billig. På rock-scenen hänger PAR-lamporna i klasar. De kan förses med barndoors och färgfilter. Vanligast är 1000 W effekt men det finns landningsljuslampor med mkt högre effekt och enormt ljusutbyte som går att använda i armaturen. Det finns med lång och kort tub. De första PAR-lamporna som kom var i svart eloxiderad aluminium men idag finns det även i högglanspolerad aluminium. Den minsta PAR-lampan kallas för pinspot – även den är en sealed beam. Brukar lysa på danspalatsens spegelbollar.

THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu