Slaget om Vukovar
Wikipedia
| Slaget om Vukovar | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Kroatiska självständighetskriget | |||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Jugoslavien pro-serbiska styrkor |
Kroatien | ||||||
| Befälhavare | |||||||
| Mladen Bratić Života Panić |
Blago Zadro Mile Dedaković |
||||||
| Styrka | |||||||
| 36,000 soldater 1000 stridsvagnar och armerade fordon 150 flygplan 500 artilleripjäser |
2000 soldater | ||||||
| Förluster | |||||||
| Icke-officiella siffror från JNA: 1,103 döda 2,500 sårade 110 stridsvagnar och armerade fordon 2 flygplan |
921 döda 770 sårade 500 tillfångatagna 2500 civila döda & saknade |
||||||
Slaget om Vukovar var ett tre månader långt slag i staden Vukovar i nordöstra Kroatien mellan kroatiska och framförallt serbiska styrkor. Efter den kroatiska självständighetsförklaringen gick den jugoslaviska armén till anfall och ett blodigt krig utbröt också känt som det Kroatiska självständighetskriget som senare ledde till det jugoslaviska inbördeskriget. Staden Vukovar som låg nära den kroat-serbiska gränsen blev genast belägrad och hårt utsatt för bombningar och anfölls senare av den jugoslaviska armén, men de ca 2,500 kroatiska försvararna höll envist emot över 50 000 serbiska angripare i nästan tre månader innan de var tvungna att dra sig tillbaka från en nästan totalt ödelagd stad. Även om Vukovars fall var en stor förlust för kroaterna hade jugoslaviska armén fått såna extremt stora förluster så att slaget betraktades som en vändpunkt i kriget.
[redigera] Slaget
I början av augusti 1991 belägrades staden Vukovar av JNA. Staden försvarades av 2500 kroatiska soldater som ställdes mot över 50,000 serbiska soldater, 1,000 stridsvagnar och armerade fordon som backades upp av stora mängder flyg och artilleri. JNA inledde attacker mot staden i början av augusti, men deras kraftiga underskattning av kroaternas försvar ledde till att de första anfallen blev katastrofala med stora förluster för JNA och de serbiska rebellerna. Mellan 18 november och 21 november 1991 så mördades 260 kroater, både barn, kvinnor, män, skadade soldater och gamla människor. Serberna tog dem från Vukovars sjukhus. Sen tog serberna dom till ett område ca 5 km utanför Vukovar, det heter Ovcara. Kroaterna togs till Ovcara där de blev brutalt mördade. Först lämnade serberna folket i en hangar där serberna slog dem. Sen tog dem ca 20 i taget till mordplatsen och mördade dem. Altt var utplanerat väldigt väl. Innan man ens hann mörda folket så hade serberna redan grävt ut massgraven. Idag så är Ovcara en minnesplats. Ytterligare ett anfall den 12 augusti ledde till att JNA började bomba Vukovar konstant dygnet runt med både artilleri och bombplan. Nära en miljon granater föll över Vukovar innan och under striderna. Den 10 september så hade Vukovar omringats av serberna och jugoslaviska armen som nu hade skurit av alla kommunikationer mellan Vukovar och omvärlden, vilket lämnade de 2000 försvararna utan någon som helst assistans. Nästa försök att få in en fot i staden började den 14 september och varade till den 20 september. Under detta anfall lyckades kroaterna förstöra över 250 JNA stridsvagnar men också deras förluster började kännas och serberna lyckades penetrera kroaternas försvar så mycket så det skapade panik hos de kroatiska försvararna. Omringade och desperata stred kroaterna in i det sista, blodiga stadsstrider utkämpades bland ruinerna och har beskrivits av veteraner från båda sidor som en levande mardröm. Den 16 oktober anföll JNA från norr och lyckades penetrera djupt in i staden och delade också på det kroatiska försvaret vars general i Vukovar dödats samma dag av en granat. De fortsatte att försvara staden gata för gata men senare den 18 november utan mat eller ammunition och omringande av en totalt numerärt överlägsen fiende så lämnade de på order sina positioner och delade på sig och försökte ta sig förbi serberna till kroternas linjer men mycket få lyckades med detta. Seberna förlorade mellan 6,000-8,000 man under slaget, dessutom 600 stridsvagnar, 15,000 sårade och 20 stridsplan nerskjutna, kroaterna förlorade ca 750 man och 500-1,000 tillfångatagna, ca 2,500 civila dog också under det 3 månader långa slaget, de flesta kroater.
[redigera] Slagets följder
I den internationella median så skilrades ofta serberna som bovarna och kroaterna som de som kämpade mot förtryckarna vilket väckte sympati och medkänsla i många länder och ökade pressen mot serberna att avbryta attackerna. Serbiska soldater var ofta väldigt fientliga mot journalister, medan kroterna var betydligt öppnare vilket bidrog till att kroaterna skildrades i det ljusa sken som de gjordes. Även om Vukovars fall var en stor förlust för kroaterna hade jugoslaviska armen fått såna extremt stora förluster så att slaget betraktades som en vändpunkt i kriget av kroaterna och omvärlden, då slaget hade knäckt ryggen på den jugoslaviska offensiven mot kroatien. Under tiden som striderna i Vukovar hade rasat hade kroaterna chansen att förstärka sitt försvar vilket senare gjorde att de höll deras försvars linje och att staden Osijek som kom under intensiva anfall från jugoslviska armen kunde hållas. Men Vukovars fall var fortfarande en stor symbolisk vinst för serberna. I serbien så blev det stora kontroverser på grund av de stora förlusterna som jugoslaviska armen och serbiska styrkor lidit i Vukovar, flera anti krigs demonstrationer hölls i Belgrad. Bara 13% av de som skulle rapportera till militär tjänstegöring gjorde det, många serber kunde inte se varför dom skulle offra sina liv för att hindra kroatien att bryta sig ur Jugoslavien, vilket ledde till problem för serberna när de skulle ersätta de styrkorna förlorade i offensiven mot Kroatien som visade sig vara betydligt mer kostsam än vad JNA generaler hade förväntat sig.
