Skrifterna

Wikipedia

Skrifterna är det judiska folkets historia och är ett samlingsnamn på ett antal av böckerna i Gamla testamentet i Bibeln. Dessa böcker är de fem Moseböckerna (judendomens Torah), Josua, Domarboken, Rut, Samuelsböckerna, Kungaböckerna, Krönikeböckerna, Esra, Nehemja och Ester.

Innehåll

1 Innehåll
2 Historicitet

[redigera] Innehåll

Första Moseboks första 11 kapitel innehåller den s.k. urhistorien. Det är här vi exempelvis kan läsa om Adam och Eva, syndafallet, syndafloden och Babels torn.

[redigera] Abraham

Därefter börjar den judiska historien med att Gud väljer ut Abraham som stamfar till det judiska folket. Abraham antas ha levt c:a 1800 f.Kr. Historien fortsätter med Abrahams ättlingar som blir Israels folk. De hamnar c:a 1600 f.Kr. i Egypten där de blir kvar i 400 år.

[redigera] Moses

På 1200-talet f.Kr. leder Moses Israels folk ut ur Egypten och detta berättas i den Andra Moseboken. Moses leder folket till Sinai där han tar emot lagen och de två stentavlorna med Tio Guds bud. På Guds uppmaning konstrueras Förbundsarken där stentavlorna förvaras.

[redigera] Josua och domartiden

Moses efterträdare Josua leder sedan återerövringen av Kanaans land. Judarna börjar sedan dyrka olika avgudar som dyrkas av folken i Kanaans land och Gud sänder då domare som ska leda folket rätt igen.

[redigera] Det enade riket

På 1000-talet f.Kr. upprättas ett kungarike under Saul. Han efterträds av David, som i sin tur efterträds av sin son Salomo. Under Salomos regering färdigställs det första templet och förbundsarken förs dit.

[redigera] Det delade riket

Efter Salomos död delas riket i två riken, nordriket Israel och sydriket Juda. Israel erövras 722 f.Kr. av Assyrien, och Juda erövras 587 f.Kr. av Babylonien.

[redigera] Fångenskapen och återkomsten

Judarna förs till Babylon och efter 70 år återvänder de till sitt land. Templet har förfallit men restaureras av Nehemja. Templet återfår inte sin forna prakt och kallas för det andra tempelt. Här någon gång i runt år 500 f.Kr. slutar de historiska skrifterna.