Rutger Sernander
Wikipedia
Johan Rutger Sernander, född 2 november 1866 i Viby, Närke, död 27 oktober 1944 i Uppsala, botanist, geolog, arkeolog, tillsammans med Gustaf Lagerheim en av grundarna till den pollenanalys som Lennart von Post utvecklade, och en förgrundsgetalt inom svensk naturskyddsrörelse och ekologi.
[redigera] Biografi
Rutger Sernander föddes i Viby som son till lanträntmästaren Gustaf Walfrid Sernander, vars förfader var den förste kyrkoherden i Särna efter erövringen 1644, varifrån släktnamnet bildades. Modern hette Edla Wadsten. Han studerade vid Uppsala universitet, där han disputerade 1894 med en avhandling om den gotländska vegetationens historia, och blev 1895 fil.dr.. Samma år utsågs han till docent i växtgeografi. Han var från 1908 professor i växtbiologi i Uppsala, vilket han förblev till 1931.
Han var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund, Vetenskapssocieteten i Lund, Norska vetenskapsakademien.
Gift med Signe Lindhagen. Deras son Sven Rutgersson Sernander var bibliotekarie vid Riksdagsbiblioteket.
[redigera] Gärning
Hans mycket breda forskning rörde bl.a. skandinavisk växtgeografi och klimatologi efter istiden. Han var också banbrytare inom naturskyddsrörelsen och en av Svenska Naturskyddsföreningens grundare 1909 och är därmed en av den moderna miljörörelsens portalgestalter.
I unga år blev han inspirerad av Axel Blytts teorier, och lanserade i doktorsavhandlingen det som kallas Blytt-Sernanderska klimatväxlingsschemat. Andra som påverkadde hans forskning var Gustaf Lagerheim, Hampus von Post och Ragnar Hult. Den senares teorier utvecklade han till vad som idag är känt som Hult-Sernanderska täckningsskalan. [1] Samtidens teleologiska teorier om växters anpassning avfärdade han, och förespråkade i stället empirisk och deskriptiv metod. Han var en av dem som lanserade ekologin i Sverige.[2]
Han var även mycket intresserad av naturvetenskapens historia, och skrev biografier om Carl von Linné, Olof Rudbeck d. ä., Lars Roberg, Johan Hårleman och Johan Abraham Gyllenhaal. Tack vare en större donation av Frans Kempe, kunde han bilda den växtbiologiska institutionen (sedan 1999 Avdelningen för Växtekologi) vid Uppsala universitet. I ett betänkande 1926 begärde han vidare ett statligt organ för naturskydd. Detta realiserades först 1967 då Naturvårdsverket grundades.
Han grundade Göteborgs Botaniska Trädgård på initiativ av Göteborgs stad, samt den botaniska trädgården i Västerås.
(Källa: Lennart von Post, Svenska Män och Kvinnor)
