Philip, hertig av Edinburgh
Wikipedia
Prins Philip, hertig av Edinburgh, född 10 juni 1921 på Korfu, Grekland som Prins Philippos av Grekland och Danmark, son till prins Andreas av Grekland och Danmark och hans hustru Lady Alice av Battenberg. Gift 20 november 1947 med drottning Elizabeth II (dåvarande prinsessan Elizabeth) i Westminster Abbey, London.
Innehåll |
[redigera] Uppväxt och tidiga år
Under 1922 års revolution tvangs kung Konstatin I av Grekland att abdikera, och hans yngre bror prins Andreas dömdes till döden av en revolutionsdomstol. De räddades undan av den brittiska flottan, som sänts av kung Georg V av Storbritannien. Prins Philip var då 18 månader gammal, och bars ombord i en vagga gjord av en apelsinlåda.
Familjen bosatte sig i Paris, Frankrike, där prinsen inledde sin skolgång. Redan 1928 sändes han dock till Sussex, England och 1933 till Baden, Tyskland. På grund av sin kritik av nationalsocialistiska partiet tvangs skolans rektor Kurt Hahn lämna landet. Hahn bildade en ny skola i Gordonstoun, Skottland, och 1934 flyttade prinsen dit. Där blev han bland annat lagkapten i skolans landhockey- och cricketlag. Skolan har en grundfilosofi som till viss del överlappar med det pris som prinsen instiftat (se nedan) och på hans uttryckliga önskan har samtliga av hans tre söner studerat vid samma skola.
[redigera] Karriär som marinofficer (1939-1952)
Under sin skolgång var prinsen aktiv i den lokala kustvaktsenheten och aktiv inom rodd- och seglingssport. I maj 1939 gick prins Philip in i Royal Navy, och meriterade sig väl under sin kadettjänstgöring. Från 1940 tjänstgjorde han som Midshipman på ett slagskepp på Indiska Oceanen; i januari 1941 förflyttades han till medelhavsflottan.
Efter att ha kvalificerat sig för befordran till Sub-Lieutenant återvände prinsen till Storbritannien. Han läste in ett antal tekniska kurser och tjänstgjorde därefter på jagaren HMS Wallace, som eskorterade konvojer längs den brittiska östkusten. I juli 1942 befordrades han till Lieutenant; i oktober samma år blev han First Lieutenant och därmed andra man i befälsordningen på HMS Wallace. Han var då en av flottans yngsta officerare i denna ställning.
I juli 1943 återvände han till Medelhavet, där HMS Wallace deltog i landstigningen på Sicilien. Efter ytterligare kurser fick prinsen en ny befattning som First Lieutenant och andreman på en större jagare, HMS Whelp, som anslöt till brittiska Stillahavsflottan. Prinsen kom därför att närvara i Tokyo hamn när Japan kapitulerade den 2 september 1945.
Efter Andra världskrigets slut undervisade han vid en underofficersskola och studerade själv vidare vid Naval Staff College i Greenwich. År 1949 fick han ny stationering som First Lieutenant på HMS Chequers, flaggskepp i första jagarflottiljen i medelhavsflottan. Han befordrades till Lieutenant-Commander 1950 och fick då befäl över fregatt HMS Magpie. Två år senare, 1952, blev han Commander, innan hans marina karriär fick ett abrupt slut i samband med svärfaderns död och hustruns trontillträde samma år.
[redigera] Yrkesverksamhet efter 1952
Prinsens militära karriär har i någon grad fortsatt efter drottningens trontillträde, om än på en helt annan nivå. Då drottningen avstått de militära hederstitlar som normalt tillkommer den brittiske monarken har prins Philip utnämnts till Admiral of the Fleet, Field Marshal och Marshal of the Royal Air Force, samt Captain-General hos Royal Marines. Prinsen innehar även flera liknande honorära befälhavarskap inom andra länder i Samväldet och försöker ta en aktiv roll; senast i oktober 2006 besökte prinsen, iklädd uniform, brittiska trupper i Basra i Irak.
Hans huvudsakliga verksamhet utgörs dock av att stödja statschefen i fullföljandet av hennes uppgifter. Prinsen följer drottningen under statsbesök, de gör enskilt och gemensamt ett stort antal besök i Storbritannien. Han är också en av fem Councillors of State (ung. Statsråd) och som, två i förening, kan träda in i regentens ställe i samband med att denne är frånvarande på grund av längre utlandsvistelser eller sjukdom. Först 1973 uppstod en situation där prinsen inte följde med på drottningens resa, och där han alltså aktivt agerade i Council of State.
Prins Philip är beskyddare för över 800 organisationer, främst inom områdena teknisk forskning och utveckling, ungdomars villkor samt miljövård och naturskydd. Under 1956/57 och 1959 företog prinsen två världsomseglingar, under vilka han blev uppmärksam på effekterna av mänsklig påverkan på naturen. Inte minst besöken vid Antarktis har haft stor betydelse för prinsen. Från dess bildande och under 35 års tid var han aktiv i Världsnaturfonden (WWF), först som styrelseordförande för den brittiska avdelningen (1961-1982) och sedan för fondens internationella verksamhet (1981-1996).
Prinsen är universitetskansler för universiteten i Cambridge och Edinburgh, han har också framträdande beskyddaruppdrag vid King's College London och London Guildhall University.
[redigera] The Duke of Edinburgh's Award
Prins Philip har inrättat The Duke of Edinburgh's Award för ungdomar mellan 14 och 25 år. Priset utdelas i tre klasser - brons, silver och guld - för vilka det krävs motsvarande insatser inom fyra olika områden: samhällstjänst (exv. stöd till frivilligorganisationer), färdigheter (exv. inom en hobby, musikinstrument, intresse), fysisk träning (exv. idrott, dans, konditionsträning) samt expedition (exv. cykelutflykter, ridturer, ofta vandringshajker).
Priset skall, enligt dess stadgar, inte vara en tävling utan göras tillgänligt för alla som uppnår kriterierna. Det ska vara ett frivilligt, flexibelt, balanserat, progressivt, resultatinriktat marathonlopp (snarare än en sprintdistans), som syftar till personlig utveckling och att vara roligt för deltagarna. Priset utdelas även i många länder utanför Storbritannien.
[redigera] Titlar
Prins Philip tillhör det danska kungliga huset Schleswig-Holstein-Sonderbug-Glücksburg och föddes som prins av Grekland och Danmark. I samband med sin tjänstgöring i Royal Navy undvek prinsen att använda sina grekiska och danska titlar, men det var först 1947, när han blev naturaliserad brittisk medborgare, som han avsade sig anspråk dessa titlar och därmed också eventuellt anspråk på den grekiska kronan. (Hans beslut framställs ofta som ett led i förberedelserna för prinsens vigsel med dåvarande prinsessan Elizabeth, men vilket av vigsel och medborgarskap som utgör orsak och verkan är oklart.)
Under en kort tid hade prinsen alltså enbart titel som löjtnant i brittiska flottan. Strax före brölloppet gav hans blivande svärfar kung George VI honom titeln Hertig av Edinburgh, Earl av Merioneth och Baron Greenwich, med tilltalet Hans Kungliga Höghet, och hertigtiteln har sedan dess varit hans mest använda titel. Först tio år senare, 1957, fick Philip åter en prinstitel, när Drottning Elizabeth efter långa diskussioner inom Samväldet gjorde honom till prins av Förenade Kungariket.
Sedan 1960 skall alla hertigens och drottningens manliga ättlingar som inte är kunliga högheter, prinsar eller prinsessor använda efternamnet Mountbatten-Windsor. I praktiken har dock samtliga parets barn använt efternamnet, prins Charles angav det exempelvis när han och prinsessan Diana tog ut lysning.
Prinsen är barnbarns barnbarn till drottning Victoria, och kan därmed i egen rätt göra anspråk på den brittiska tronen. För närvarande står dock ca 460 personer före honom i den brittiska tronföljden.
[redigera] Formella titlar
Formellt skrivs prinsens namn His Royal Highness The Prince Philip, Duke of Edinburgh, eller Hans Kungliga Höghet Prins Philip, hertig av Edinburgh. Bland prinsens förnämsta utmärkelser återfinns riddare av Strumpebandsorden, riddare av Tistelorden, ledamot av förtjänstorden, stormästare samt förste och mest framträdande riddare av Brittiska Imperieorden (av klassen Storkors) samt ledamot av kronrådet (HM The Queen's Most Honoured Privy Council).
[redigera] Vapensköld
Prinsens vapen skapades 19 november 1947 och är det enda i kungafamiljen som inte innehåller Förenade Kungadömets kungliga märke.
Skölden är kvadrerad: i första fältet på gul botten, omgivna av nio röda hjärtan, tre högerställda blå lejon med beväring i rött och guld (Danmark); i andra fältet ett vitt genomgående kors på blått fält (Grekland); i tredje fältet på vit botten två svarta vertikala fält (ätten Mountbattens vapen); i fjärde fältet ett svart slott med röd "beväring" (staden Edinburghs vapen).
Sköldhållare är till höger en vildman (hämtad från det danska kungliga vapnet) och till vänster ett gyllene lejon med hertigkrona (traditionell engelsk symbol). Skölden är krönt med en stängd hjälm klädd med hertigkrona, samt fem strutsfjädrar som spegelvänt återger de svartvita fälten i ätten Mountbattens vapen. Under skölden återfinns mottot God is my help (Gud är min hjälp). På ett blått strumpeband omkring skölden återges Strumpebandsordens motto, Honi soit qui mal y pense (Skam den, som tänker illa därom).
