Pehr G. Gyllenhammar
Wikipedia
Pehr Gustaf Gyllenhammar, född 28 april 1935 i Göteborg, är en svensk näringslivspersonlighet. Han var tidigare verkställande direktör och styrelseordförande i AB Volvo från 1970 till 1994. Han är sedan 2004 styrelseordförande i Investment AB Kinnevik.
Gyllenhammar inledde sin karriär som datorchef på försäkringsbolaget Skandia, där hans far Pehr Gyllenhammar S:r var verkställande direktör. År 1970 efterträdde han sin far, men han skulle inte bli långvarig då han efter några månader gick till Volvo. Här efterträdde han sin svärfar Gunnar Engellau på VD-posten. Engellau blev styrelseordförande. Gyllenhammar blev en stor profil i svenskt näringsliv som chef för Volvo-koncernen (under 1970-och 80-talen Sveriges viktigaste företag med hänsyn till antal anställda, exportvärde med mera), och blandade framgångar med misslyckade satsningar. Bland misslyckade satsningar som avbröts på planeringsstadiet finns storskaligt samarbete med Norge, samgående mellan Volvo och Saab samt debaclet med Fermenta. Det var slutligen Gyllenhammars vilja att föra samman Volvo med franska Renault som tvingade Volvos svenska ägare att markera och gjorde att Gyllenhammar fick lämna Volvo i december 1993.
En viktig punkt i Gyllenhammars strategi var diversifiering där Volvo skulle sprida riskerna genom att inte "bara" vara en fordonstillverkare utan bli ett konglomerat med intressen i många branscher. Detta gjordes bl.a. genom köp av Procordia och Pharmacia. Trots att Volvo stundtals tappade fokus på själva biltillverkningen gick denna under 1980-talet strålande då man lanserade nya bilmodeller i 700-serien. Gyllenhammars poster varierade genom åren där han gick från VD till styrelseordförande men utan tvekan var Gyllenhammar de facto den stora koncernledaren. Gyllenhammar väckte känslor och debatt genom sin starka utstrålning och sitt närmast enväldiga sätt att styra Sveriges under 1970- och 80-talen största koncern. Hans starka personliga roll i ledningen möjliggjordes bland annat av att Volvo var en sann folkaktie med stor ägarspridning (= många, svaga ägare) och anklagelser om tjänstemannavälde återkom regelbundet bland annat från Aktiespararnas riksförbund.
Gyllenhammar har breda samhällsintressen. Han var under 1980-talet engagerad inom Folkpartiet och det diskuterades om han skulle bli partiordförande. Han har även skrivit flera debattböcker, bland annat Jag tror på Sverige, 1973, där han närmast framtonar som socialliberal med stark övertygelse om den svenska modellens styrka. Gyllenhammars samhällsintresse torde också ha drivit fram de unika produktionsmetoderna vid bland annat Kalmarfabriken, där det monotona löpande bands-arbetet ersattes av mer varierat arbete i arbetslag som gemensamt byggde hela bilen. I realiteten blev detta en olönsam metod som aldrig nådde spridning utanför Volvo och nu även övergetts där.
Pehr G Gyllenhammar är gift med socionomen Christina Engellau, dotter till Gunnar Engellau, och har i äktenskapet döttrarna Cecilia von Krusenstjerna, Charlotte Gyllenhammar och Sophie samt sonen Oscar.
[redigera] Kuriosa
En av Gyllenhammars tjänstebilar, en specialutrustad Volvo 244, finns till beskådning på Volvos museum på Hisingen i Göteborg.