Nordtyska förbundet
Wikipedia
| Tysklands historia |
|---|
|
Nordtyska förbundet (ty. Norddeutscher Bund). Genom segern i slaget vid Königgrätz den 3 juli 1866 vann Preussen makten att utstöta Österrike ur det sedan 1815 bestående Tyska förbundet samt att göra annekteringar och ge uppslag till nya förbundsbildningar. Det utfärdade 16 juli 1866 en inbjudning till bildande av ett förbund av tyska stater norr om Main. Den 18 augusti ingicks fördrag om ett sådant under namn av Nordtyska förbundet mellan Preussen, Sachsen-Weimar, Oldenburg, Braunschweig, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Anhalt, Schwarzburg-Sondershausen, Schwarzburg-Kudolstadt, Waldeck, yngre linjen Reuss, Schaumburg-Lippe, Lippe samt de fria städerna Lübeck, Bremen och Hamburg; efter hand tillkom Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz samt, genom fredsfördrag, storhertigen av Hessen (för Oberhessen), äldre linjen Reuss, Sachsen-Meiningen-Hildburghausen och (21 oktober) kungariket Sachsen, övriga delar av norra Tyskland hade annekterats av kungariket Preussen, vilket ingick i förbundet med hela sitt område, således även med provinserna Preussen och Posen samt det nyförvärvade Schleswig, vilka inte hade tillhört Tyska förbundet. Storhertigdömet Luxemburg och hertigdömet Limburg, båda förenade med kungariket Nederländerna, blev däremot inte medlemmar av Nordtyska förbundet, fastän de tillhört Tyska förbundet. Det hela omfattade 415 150 km², med ett invånarantal av nära 30 miljoner, samt blev - trots namnet - inte ett statsförbund utan en förbundsstat under Preussens ledning (bundespräsidium).
Den 15 december 1866 sammanträdde i Berlin de olika staternas ombud för att rådslå om författningen. Denna antogs 16 april 1867 av en konstituerande riksdag och sedermera av representationerna i de särskilda staterna. Den promulgerades 25 juni och trädde i kraft 1 juli 1867, men blev endast en förelöpare till en ny, i allt väsentligt likartad sådan - Tyska rikets (av 16 april 1871). Liksom detta ägde sålunda Nordtyska förbundet jämte riksdagen ett förbundsråd (bundesrat), som representerade de förbundna staternas regeringar. Preussiske kungen ägde som förbundets president att utöva dess folkrättsliga representation, sammankalla förbundsråd och riksdag, utnämna ämbetsmän, utfärda lagar o.s.v.; han var också förbundsfältherre. Hans ende konstitutionellt ansvarige rådgivare var förbundskanslern (bundeskanzler). En följd av fransk-tyska kriget 1870-71 blev att även Baden, Hessen (för området söder om Main), Bayern och Württemberg anslöt sig till Nordtyska förbundet (november 1870), och det därigenom uppkomna Tyska förbundet erhöll 10 december namnet Tyska riket. Den 18 januari 1871 antog därpå kung Vilhelm I av Preussen värdigheten av ärftlig tysk kejsare.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
