Markus Wolf

Wikipedia

Markus Wolf, född 19 januari 1923 i Hechingen, Baden-Württemberg, Tyskland, död 9 november 2006 i Berlin, Tyskland, var en östtysk statstjänsteman som hade ansvar för Östtysklands utrikesspionage (avdelning HVA – Hauptverwaltung Aufklärung) 1952-1986.

Markus Wolf var son till Friedrich Wolf och bror till Konrad Wolf. Familjen var judisk och sympatiserade med socialismen. När Adolf Hitler kom till makten 1933, lämnade familjen Nazityskland, och hamnade 1934 i Sovjetunionen. Wolf växte därefter upp i Moskva och gick i den tyskspråkiga Karl-Liebknecht-skolan och lärde sig samtidigt ryska. Karl-Liebknechtschule var framförallt avsedd att skapa en ny, "socialistisk" elit som skulle tjäna Kominterns och i förlängningen Sovjetunionens intressen. Under studietiden fick han smeknamnet "Mischa" av sina ryska kamrater. Wolf lärde under kriget känna många av de personer (bl a Walter Ulbricht) som efter kriget skulle komma att bli ledare för DDR. Kriget gav även Wolf skolning i bl a vapenhantering i Kominterns, sedermera Kominforms ungdomsorganisation.

Efter kriget återvände Wolf till Tyskland och började arbeta på en radiostation i den av Sovjetunionen kontrollerade sektorn av Berlin. Efterhand fick han nya uppgifter och kom i början av 1950-talet att engageras i den nystartarde Stasi-organisationen som han senare blev chef för.

Under Markus Wolfs ledning (med Erich Mielke som överordnad) utvecklades DDR:s utrikesspionage till en av världens mest effektiva spionorganisationer och Wolf kom inom de västliga säkerhetstjänsterna att bli legendarisk som "Mannen utan ansikte". Det dröjde nämligen fram till 1979 innan västmakterna fick veta hur Wolf såg ut. Det var svenska Säkerhetspolisen (Säpo) som lyckades med att fånga honom på bild vid ett besök i Stockholm. Under tiden då han var "Mannen utan ansikte" spreds i väst det falska ryktet att hans bror, den välkände filmregissören Konrad Wolf, i själv verket skulle vara Markus Wolfs täckmantel.

Wolf avgick som spionchef 1986 och flydde strax före den tyska återföreningen 1990 till Moskva. Han kom tillbaka till Tyskland 1991 och åtalades av tysk domstol för bl a förräderi. Markus Wolf dömdes 1993 till sex års fängelse, men domen revs upp och han dömdes 1997 till två års fängelse villkorligt. Wolf har underkänt domarna, och hävdar att han omöjligen kan ha förrått sitt land, en invändning som många av de i ledande ställning i DDR använt när de ställts inför rätta efter den östtyska statens upplösning.

Markus Wolf levde sina sista år i välmåga i en lägenhet i Berlin och skrev förutom sina memoarer också bland annat en kokbok: Det ryska kökets hemligheter. Han var även en flitig gäst i tyska tevesoffor där han förklarade sin roll och sina böcker.

Som en sista närmast historisk ironi, avled Markus Wolf på den 17:e årsdagen av Berlinmurens fall.