Manchukuo
Wikipedia
 |
|
| Kinesiskt namn | |
|---|---|
| Kinesiska | 满洲国/滿洲國 |
| Hanyu Pinyin | Mǎnzhōuguó |
| Wade-Giles | Man-chou-kuo |
| Japanskt namn | |
| Kanji | 満州国 |
| Hepburn Romaji | Manshūkoku |
Manchukuo (kinesiska: 滿洲國/满洲国, pinyin: Mǎnzhōuguó, kanji: 満州国) var från (1932 till 1945) en stat i Manchuriet och östra delarna av Inre Mongoliet (yta 1.133.437 km², befolkning 1937 knappt 37 miljoner) formellt ledd av Kangdekejsaren (康德皇帝), den tidigare Qingkejsaren Puyi. Huvudstaden var Xinjing (新京), "Nya huvudstaden" tidigare och senare känd som Changchun.
Manchukuo skapades av Japan efter den japanska invasionen som följde på Mukdenincidenten[1] 1931. Majoriteten av landets invånare var hankineser men alla ministerposter besatts av manchuer. Den verkliga makten låg i händerna på de japanska vice-ministrarna och japanska var också första språk i staten. Republiken Kina och flertalet andra stater (dock exklusive bland andra Japan, Sovjetunionen, Vatikanstaten och Danmark) erkände inte formellt Manchukuo utan utan såg den som en japansk marionettstat på kinesiskt territorium. Manchukuo erövrades av Sovjetunionen hösten 1945 ("Operation augustistorm") och kejsaren föll i ryska händer för att senare överlämnas till Kina.
