M-teori
Wikipedia
M-teori är en flertydig beteckning och ett sätt att se på strängteori, som fördes fram 1995 av Edward Witten, som start på vad som kallats för the Second Superstring Revolution. Genom att ta till ytterligare en 11:e rumsdimension finns mycket som tyder på att man ska kunna förena de fem 10-dimensionella strängteorierna Typ I, Typ IIA, Typ IIB, Heterotisk-O och Heterotisk-E med tidigare 11-dimensionell supergravitation i en modell.
Witten har själv populärt åskådliggjort det hela, som fältherrens åtgärd att kliva upp på en höjd (= den extra 3.e rumsdimensionen) för att få överblick över slagfältets övriga två dimensioner. Hur denna teori kommer att se ut är ännu inte i detalj utarbetat.
Om detta är korrekt, så kan strängteori användas för att definiera M-teori och man kommer vice versa att kunna utnyttja M-teoriperspektivet till att få nya resultat inom strängteori. Båda sätten att nalkas har givetvis prövats med viss framgång, men det återstår åtskilligt att förstå... Ett perspektiv på M-teori som kallas matristeori antyder att den är mycket nära besläktad med Yang-Mills teorier. I så fall skulle orsaken till att gravitation beskrivs så bra i strängteori vara att den inte är en fundamental kraft, utan bara en effektiv kraft, som kan iakttas på längre avstånd.