Krister Wahlbäck
Wikipedia
Krister Wahlbäck, född 1937, svensk nutidshistoriker, statsvetare och ambassadör.
Krister Wahlbäck doktorerade vid Stockholms universitet 1964 med avhandlingen Finlandsfrågan i svensk politik 1937-1940, för vilken han även utnämndes till docent i statskunskap 1965, en post han innehade till 1971. Han har återkommit till Norden under andra världskriget i flera verk, och räknas till en av de främsta experterna på den svenska politiken under den tidsepoken.[1] 1972-76 var han professor i internationella relationer vid Statens råd för samhällsforskning.
1989 utsågs han till professor i internationell politik vid Umeå universitet, och erhöll en ambassadörs namn 1986 med tjänst förlagd i Finland till 1991. Innan dess var han under några år i London som politisk rådgivare. I Utrikesdepartementet blev han under Carl Bildt chef för den säkerhetspolitiska avdelning. Han har dessutom författat skrifter i internationella relationer och säkerhetspolitik åt Utrikespolitiska institutet.[2] 1997-99 var han ledamot i den så kallade ”naziguldkommissionen”. [3] Han ingick även i den svenska expertgruppen som lade fram Raoul Wallenberg : Redovisning från den svensk-ryska arbetsgruppen vid Utrikesdepartementet 2000 under kabinettsekreterare Hans Dahlgren.
Krister Wahlbäck är sedan 1977 ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, avdelning VI.