Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Diskussion:Japanska - Wikipedia, den fria encyklopedin

Diskussion:Japanska

Wikipedia

Innehåll

[redigera] Genetisk klassificerint

I tabellen står det "genetisk klassificering". Vad betyder genetisk i det här fallet? Är det korrekt? Habj 10 april 2004 kl.19.27 (CEST)

Hm, ja uppenbarligen är det en normal språkterm. Förvirrande för en naturvetare Habj 10 april 2004 kl.19.33 (CEST)

Det är en översättning från engelskans "genetic classification". Jag är inte heller lingvist, men antar att man kan klassificera på olika sätt. Genetisk avser "släktskapsmässig". Förmodligen kan man även klassificera efter andra språkliga likheter. // Wellparp 10 april 2004 kl.19.35 (CEST)
Den allmänt vedertagna klassificeringen av språk är genetisk, dvs, man utgår från att språk som kommer från samma ursprung är "släkt", som t.ex. de skandinaviska språken som alla kommer från fornnordiskan eller franska, spanska och italienska som kommer från latin. Själv tycker jag att det är en stark förenkling, eftersom geografiskt närliggande språk påverkar varandra enormt. Baskiska och spanska har ingen genetisk relation (ingen känd anfader), men deras ordförråd är mycket likt. Grammatisk påverkan finns på Balkan och fonetisk i Sydostasien. På http://en.wikipedia.org/wiki/Sprachbund kan den nyfikne läsa mer. Mlewan 2 april 2006 kl.23.07 (CEST)

[redigera] Stavning av japanska

Var tar man lämpligen beslut på hur japanska ord ska stavas på wikipedian? Exempelvis kan man välja mellan hombu och honbu, resp. budo, budou, budō och budô. Jag är inte helt säker på att vi helt vill följa hur de gör på engelska wp. Finns något projekt för japanska språket, eller japan-relaterade artiklar; hur tar jag reda på om något sådant finns? Habj 2 mars 2005 kl.10.53 (CET)

Jag skulle rekommendera att du använder helt vanlig romaji med "ou" och dubblerade vokaler i övrigt eftersom det är den mest accepterade standarden. Det är inte mer svårbegripligt än den där ofta trilskandes makronen (strecket över långa vokaler), eller vad den nu heter på svenska. Att köra med cirkumflex är ju direkt felaktigt, så det bör du undvika helt. Det är bara när man ska skriva pinyin det är motiverat med en makron.
Det finns ett språkprojekt om du vill skriva om japanska. Artikeln för språket är inte pjåkig, men kan alltid bättras på. Artiklarna för kana, hiragana, katakana och kanji kan säkert också piffas till. Översättning från engelska artiklar brukar var en bra grund för förbättring. - karmosin 3 mars 2005 kl.01.22 (CET)
Och att göra om "n" till "m" bara för att det blir så i uttal skulle jag nog inte heller rekommendera. Transkribering bör vara konsekvent när en accepterad standard finns. Annars skulle man lika gärna börja släppa "u" och "i" mellan och efter tonlösa konsonanter, och då blir det bara "pangkaka" av det hela. :-) - karmosin 3 mars 2005 kl.01.28 (CET)
Att stava långt o- (på svenska närmast å) ljud "ou" röstar jag emot å det bestämdaste. Det må vara i någon mening korrekt romaji, men det är helt obegripligt som uttalsanvisning. Inte heller är det väl den mest accepterade standarden - mera korrekt är ō, om jag inte har helt fel. Eller så är det två olika transkriberingssystem - som obg brukar påpeka finns det bara ett korrekt sät att skriva nämligen med kana och kanji... ō är också vad som används på också engelska wikipedia.
Betänk konsekvensen: ord som budo, som finns i vårt språk. Ska de flyttas till budou och liknande, där ingen människa kommer att hitta dem? Den olympiska sporten judou? Näe, det går inte. Var ska vi då dra gränsen för vilka ord som ska stavas med ou? Pangkaka på dig själv, du! Att som i engelska wikin skriva budo och judo i rubriken (uppslagsordet) och budō resp judō i artikeln gör orden igenkännliga för dem som sett dem i "normal" västerländsk stavning, samt talar om för den kunnige var det finns långa vokaler. För mig är det en rimlig modell.
Likaså det där med m eller n - jag tror att det har att göra med olika transkriberingssystem. Kan forska lite i det. Tack för infon om språkprojektet! Ska grunna lite på det. Jag har dock fortfarande inte förstått var jag själv kan leta rätt på huruvida ett visst projekt finns eller inte, men i det här fallet har du ju redan talat om det för mig. Habj 3 mars 2005 kl.02.12 (CET)
Jepp, det ser ut som om du förespråkar nihon-shiki och jag Hepburn. Engelska wikipedia kör Hepburn. http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Manual_of_Style_for_Japan-related_articles#Romanization Se även uppgift om användning av m i vissa ord.
Syftar du möjligen på kunrei-shiki? Om vi inte vill stava t ex jujutsu som "zuzutu" så bör vi nog hålla oss borta från den standarden, även om den ofta föredras av japaner. Obg 3 mars 2005 kl.11.14 (CET)
För övrigt är min huvudfråga fortfarande: finns ett självklart forum för att ta den här typen av beslut, eller är det något som utformas under gång? Habj 3 mars 2005 kl.02.49 (CET)
Hrrm. Nu menade jag främst för uttalsangivelse och inte löpande text. Jag skulle nog själv gå på nihon-shiki, eftersom folk som inte kan japanska ändå inte vet vad fanken en makron står för, men å andra sidan skulle jag bara använda det för uttalsspecifkationer inom paranteser. Kör på vad du tycker passar så får vi se hur det funkar. Överanvänd bara inte. Skriver man t.ex. en text om en shogun, så behöver man ju inte smälla in en makron varje gång man nämner ordet. Det blir som att skriva Máo Zédōng varje gång man nämner honom i en text.
Kan hålla med här. En gång eller två räcker, men inte nödvändigtvis hela tiden i löpande text. Habj 3 mars 2005 kl.12.27 (CET)
Och strunt i om det ska beslutas eller inte! Förlita dig på vad engelska wikin har bestämt och var djärv. Att hålla på och ta diskussioner för att bereda beslut om icke-problem brukar leda till en rackarns massa mer snack än verkstad. Vi tar oss an det problemet om det faktiskt blir ett problem. - karmosin 3 mars 2005 kl.03.10 (CET)
OK. Jag tänkte mest att om man redan bestämt sig för en standard... men då har man väl inte det. Habj 3 mars 2005 kl.12.27 (CET)
Makroner är ett litet aber, men Wikipedias gränssnitt gör det tämligen enkelt att skriva även dessa. Jag röstar för en lösning där man använder makroner i texten, medan uppslagsorden får stå utan. Sedan tycker jag det är bra att tala om redan i första meningen hur ordet skrivs med kanji, hur det uttalas, och hur det därmed kommer att skrivas i efterföljande text. I det fallet kan man mycket väl skriva honbu och kenpo (vilket jag med viss tvekan förespråkar). I de fall man anser det befogat kan man ju även ha redirects. Obg 3 mars 2005 kl.11.14 (CET)
Det du föreslår här är den engelska wikipedians lösning - och visst är det en vits också att följa den, om man inte har goda skäl för något annat. Är inte säker på om jag förstår vad du syftar på med honbu och kenpo; vad gäller n och m är det tydligen så att i äldre Hepburn skriver man m i vissa fall, i princip när det uttalas så, men inte i modernare Hepburn. Engelska Wikipedia tycker att man skriver med m i de fall där man officiellt fortfarande skriver så: därav följer att Aikikai Hombu Dojo ska stavas precis så, medan en mera allmän artikel om vad en hombu dojo är troligen borde redirectas till honbu dojo.
Jaja, vi kör väl på och får börja brottas igen i de fall det krävs.Habj 3 mars 2005 kl.12.27 (CET)
Jag tycker att vi behöver en entydig standard. Mitt argument för n istf m är att det helt enkelt är ett n i japanskan. Jag modifierade lite i koryu, och kom på en annan fråga: Ska vi vara tvugna att skriva makaroner i alla länkar också? I så fall skulle jag vara tvungen att ändra till Hontai Yōshin Ryū och Kobudō, vilket känns lite meckigt... Finns det något bättre sätt? Kan man få systemet att självt dirigera om koryū till koryu t ex? Obg 3 mars 2005 kl.13.46 (CET)
Har du förstått mitt argument ovan? I äldre Hepburn, som fortfarande används i många officiella sammanhang, skrivs det med m. På grund av äldre Hepburn skriver många organisationer med mera sina namn med m på romaji. Att då kommentera deta med att "det är ett n i japanskan" finner jag en smula enkelspårigt. Att använda m i det fall då organisationen själv stavar med m då man använder romaji, är entydigt. Titta t.ex. på Aikikai Hombu Dojos hemsida http://www.aikikai.or.jp/Eng/ Om jag googlar efter den, skulle jag aldrig i livet skriva honbu med n. Den skrivs aldrig så! Varför då skriva så på wikipedia?
Karmosin tyckte ovan att man inte måste ha med strecken varje gång man skriver ut ordet i en artikel. Det kanske delvis löser ditt makaronproblem. Habj 3 mars 2005 kl.16.34 (CET)

Jag föreslår att vi tar fortsatt diskussion på Projekt språk så att vi får det samlat där det lättare kan hittas. Lägg in förslag till policy på diskussionssidan så kanske vi kan spika riktlinjer sen. Det är lika bra att riktlinjerna samlas i språkprojektet så länge. Det kan ju vara en idé att spika riktlinjer även för kinesisk transkribering. - karmosin 3 mars 2005 kl.18.02 (CET)

Gärna för mig.
Obg har tydligen tagit illa upp över att jag formulerat mig på ett sätt som kan tolkas som att jag ifrågasätter att han förstår, istället för att vara tydligare med att jag trodde att vi missförstod varandra. Jag är ledsen för detta. Habj 4 mars 2005 kl.10.00 (CET)

Snabbt ang. projekten, de finns här. /Grillo 3 mars 2005 kl.12.34 (CET)~

Tack! Habj 3 mars 2005 kl.16.34 (CET)


Jag började snickra på en policy för stavning under Projekt språk efter Karmosins inrådan. Det verkade inte få någon vidare fart dock... Obg 15 mars 2005 kl.16.18 (CET)

[redigera] Äktjapanska ord

Ofta kombineras kanji och hiragana i skrift för äktjapanska ord, Den vokabulär som här åsyftas är till relativt stor del lånad från kinesiska. Dessa stavas inte med katakana. Därav min tidigare formulering att katakana används om ord som relativt nyligt lånats in i det japanska språket. Jag formulerar om. /Habj 15 maj 2005 kl.10.32 (CEST)

Jag tycker ni har fått ihop det här riktigt bra, men jag är lite tveksam om huruvida man kan säga att romaji är ett av japanskans skriftspråk... Sedan undrar jag lite över begreppet "mora" till att börja med hamnar man helt fel om man klickar på länken. Var kommer det ifrån? Kan man inte bara kalla det för en stavelse? Obg 1 juni 2005 kl.11.16 (CEST)
Nej, mora är inte samma sak som stavelse. Moror har med stavelsetyngden att göra, och förknippas särskilt med japanskan. 辻斬り? 1 juni 2005 kl.11.40 (CEST)
Utmärkt att det finns någon som i alla fall vet vad en mora är. Skulle du inte kunna slänga in en beskrivning och uppdatera länken?Obg 1 juni 2005 kl.13.06 (CEST)


[redigera] Ang. länkar

Jag vill varna er lite om länken till Freedict, då jag upptäckt visa saker i ordlistan som inte stämmer riktigt. Om ni verkligen vill lära er japanska använd då INTE Freedict, utan köp en japansk-svensk ordlista. 911029 9 mars 2006 kl.22.58 (CET)

Annars är den här och den här ordboken ganska bra; liksom den här ordbehandlaren och den här pluginnen till Firefox. Vad är det för fel du hittat? --Mannen 10 mars 2006 kl.05.56 (CET)
Hehe.. Såväl nihongoresources som rikaichan, jwpce och freedict använder ordlistan edict, så om ett ord är fel i den ena så är det fel i de andra också. ^_^Muneyama 10 mars 2006 kl.08.49 (CET)
Aa, sou da na~ 0'> Jag använder mest animelabs ordlista – den använder ju två ordboksfiler – men man kan ju inte länka till en sajt som heter animelab och förvänta sej att bli betraktad som en respektabel encyklopedi därefter. --Mannen 10 mars 2006 kl.18.26 (CET)
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu