Italienskans grammatik
Wikipedia
- Huvudartikel: Italienska
Innehåll |
[redigera] Uttal och fonologi
[redigera] Artiklar
[redigera] Definit artikel
| Maskulinum | Femininum | ||
|---|---|---|---|
| il | sing., före konsonant | la | sing., före konsonant |
| lo | sing., före vokaler, z, gn, eller s + kons. | l' | sing., före vokaler |
| l' | sing., före vokaler | le | plural |
| i | plural, innan konsonanter | ||
| gli | plural, före vokaler, z,gn eller s + kons. | ||
- Exempel
il porto - dörren
lo specchio - spegeln
l'uomo - mannen
i porti - dörrarna
gli specchi - speglarna
gli uomini - männen
la ragazza - flickan
l'arancia - apelsinen
le ragazze - flickorna
le arancie - apelsinerna
[redigera] Indefinit artikel
| Maskulinum | Femininum | ||
|---|---|---|---|
| un | sing. | una | sing., före konsonant |
| uno | sing., före z, gn, eller s + kons. | un' | sing., före vokal |
- Exempel
un uomo, un ragazzo - en man, en pojke
uno specchio, uno zio - en spegel, en farbror (släktskapsmässig)
una ragazza - en flicka
un'arancia - en apelsin
[redigera] Pronomen
[redigera] Personliga pronomen
| Nominativ | Ackusativ | Dativ | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Pronomen | Uttal | Svenska | Pronomen | Uttal | Svenska | Pronomen | Uttal | Svenska |
| io | ih-o | jag | mi | mi | mig | mi | mi | mig |
| tu | too | du | ti | ti | dig | ti | ti | dig |
| lui | lwih | han | lo | lå | honom | gli | lji | han |
| lei | leih | hon | la | la | henne | le | lä | hon |
| esso/essa | ässo/ässa | den, det | lo/la | lå/la | ||||
| noi | nåj | vi | ci | tji | oss | ci | tji | oss |
| voi | våj | ni | vi | vi | er | vi | vi | er |
| loro | lårå | de (mask.) | li | li | dem | loro (gli) | lårå/lji | dem |
| loro | lårå | de (fem.) | le | lä | dem | loro (gli) | lårå/lji | dem |
Alla vokaler i ovanstående tabell uttalas kort.
[redigera] Demonstrativa pronomen
De två vanligaste demonstrativa pronomina är quello (den där) och questo (den här). Pronomet böjs efter numerus och genus.
[redigera] Questo
- Den här, den här
| Maskulinum | Femininum | |
|---|---|---|
| Sing. | questo libro | questi libri |
| Plur. | questa casa | queste case |
[redigera] Quello
- Den där, de där
| Maskulinum | Femininum | |
|---|---|---|
| Sing. | quel libro | quei libri |
| Plur. | quella casa | quelle case |
- Maskulina ord som börjar på z, s + konsonant, ps, y eller gn
- quello specchio (den där spegeln, mask sing.)
- quegli specchi (de där speglarna, mask plur.)
- quello specchio (den där spegeln, mask sing.)
[redigera] Relativa pronomen
De vanligaste relativa pronomina är che (oftast om saker) och chi (endast om personer). I relativbisatser kan en eventuell preposition tvinga fram ett utbyte av pronomen: "Chi è l'uomo che hai visto?" (Vem är mannen som du har sett? - Ingen preposition) Men: "Chi è l'uomo con cui hai parlato" (Vem är mannen som du har talat med?)
[redigera] Interrogativa pronomen
[redigera] Substantiv
Substantiven är antingen maskulina eller feminina. De flesta känns enkelt igen på sista bokstaven: maskuliner slutar oftast på "o", femininer på "a". Ca 15 procent av den italienska ordskattens substantiv består av ord som slutar på "e" och dessa kan vara antingen eller. Vissa regler finns dock; slutar ordet på -tione (svenska -tion: station - stazione) är ordet feminint.
Plural bildas genom att sista bokstaven förändras: o blir till i (ragazzo - ragazzi; pojke - pojkar), a blir till e (ragazza - ragazze; flicka - flickor) och e blir till i (voce - voci; röst - röster).
Vanliga oregelbundenheter är gamla lånord, oftast från grekiskan. Många ord därifrån har fått ändelsen "ma" och "si": il tema, l'analisi (fem), la crisi. Andra ord med ett genus som vid första anblicken kan verka underligt: la radio (från XXX), il cinema (från "cinematografo").
[redigera] Adjektiv
Adjektivet böjs efter substantivets genus och numerus, alltså som maskulint/feminint och singular/plural. De italienska adjektiven slutar till uteslutande del på -a, -o och -e. När de slutar på -e är adjektivet bara numeruskänsligt (se credente i uppställningen nedan).
Un ragazzo bello - en vacker pojke
Una ragazza bella - en vacker flicka
Un cane bello - en vacker hund (eftersom cane är maskulint böjs även adjektivet maskulint)
Due ragazzi belli - två vackra pojkar
Due ragazze belle - två vackra flickor
Due cani belli - två vackra hundar
Un ragazzo credente - en troende pojke
Una ragazza credente - en troende flicka
Un cane credente - en troende hund
Due ragazzi credenti - två troende pojkar
Due ragazze credenti - två troende flickor
Due cani credenti - två troende hundar
När adjektiven inte slutar på vare sig -a, -o eller -e (som i exemplet nedan) böjs det aldrig:
Un ragazzo blù - en blå pojke
Una ragazza blù - en blå flicka
Un cane blù - en blå hund
Due ragazzi blù - två blåa pojkar
Due ragazze blù - två blåa flickor
Due cani blù - två blåa hundar
[redigera] Verb
Verben böjs till skillnad från svenskan i många olika tempus och dessutom i två modus. Det talas oftast om tre konjugationer: första (i infinitiv slutar verbet på -are), andra (slutar på -ere) och tredje (slutar på -ire). Vissa av verben i tredje deklinationen är så kallade "isc-verb", som skjuter in "isc" på 1:a, 2:a och 3:e person singular samt 3:e person plural.
Mönsterverb: parlare (tala), credere (tro), servire (tjäna), capire (förstå - "isc-verb"):
Parlare
Infinitiv: parlare
Particip: parlato
Presens particip: parlante
Gerundivum: parlando
Nominativo:
| Presente | Imperfetto | Pass remoto | Futuro | Condizionale | Imperativo | |
| jag | parlo | parlavo | parlai | parlerò | parlerei | - |
| du | parli | parlavi | parlasti | parlerai | parleresti | parla |
| han/hon/Ni | parla | parlava | parlò | parlerà | parlerebbe | parli |
| vi | parliamo | parlavamo | parlammo | parleremo | parleremmo | parliamo |
| ni | parlate | parlavate | parlaste | parlerete | parlereste | parlate |
| de/flera Ni | parlano | parlavano | parlarano | parleranno | parlerebbero | parlino |
Congiuntivo:
| Presente | Imperfetto | |
| jag | parli | parlassi |
| du | parli | parlassi |
| han/hon/Ni | parli | parlasse |
| vi | parliamo | parlassimo |
| ni | parliate | parlaste |
| de/flera Ni | parlino | parlassero |
Credere
Infinitiv: credere
Particip: creduto
Presens particip: credente
Gerundivum: credendo
Nominativo:
| Presente | Imperfetto | Pass remoto | Futuro | Condizionale | Imperativo | |
| jag | credo | credevo | credei | crederò | crederei | - |
| du | credi | credevi | credesti | crederai | crederesti | credi |
| han/hon/Ni | crede | credeva | credò | crederà | crederebbe | creda |
| vi | crediamo | credevamo | credemmo | crederemo | crederemmo | crediamo |
| ni | credete | credevate | credeste | crederete | credereste | credete |
| de/flera Ni | credono | credevano | crederono | crederanno | crederebbero | credano |
Congiuntivo:
| Presente | Imperfetto | |
| jag | creda | credessi |
| du | creda | credessi |
| han/hon/Ni | creda | credesse |
| vi | crediamo | credessimo |
| ni | crediate | credeste |
| de/flera Ni | credano | credessero |
Servire
Infinitiv: credere
Particip: creduto
Presens particip: credente
Gerundivum: credendo
Nominativo:
| Presente | Imperfetto | Pass remoto | Futuro | Condizionale | Imperativo | |
| jag | servo | servivo | servii | servirò | servirei | - |
| du | servi | servivi | servisti | servirai | serviresti | servi |
| han/hon/Ni | serve | serviva | servì | servirà | servirebbe | serva |
| vi | serviamo | servivamo | servimmo | serviremo | serviremmo | serviamo |
| ni | servite | servivate | serviste | servirete | servireste | servite |
| de/flera Ni | servono | servivano | servirono | serviranno | servirebbero | servano |
Congiuntivo:
| Presente | Imperfetto | |
| jag | serva | servissi |
| du | serva | servissi |
| han/hon/Ni | serva | servisse |
| vi | serviamo | servissimo |
| ni | serviate | serviste |
| de/flera Ni | servano | servissero |
Capire
Infinitiv: capire
Particip: capito
Presens particip: capente
Gerundivum: capendo
Nominativo:
| Presente | Imperfetto | Pass remoto | Futuro | Condizionale | Imperativo | |
| jag | capisco | capivo | capii | capirò | capirei | - |
| du | capisci | capivi | capisti | capirai | capiresti | capsci |
| han/hon/Ni | capisce | capiva | capì | capirà | capirebbe | capisca |
| vi | capiamo | capivamo | capimmo | capiremo | capiremmo | capiamo |
| ni | capite | capivate | capiste | capirete | capireste | capite |
| de/flera Ni | capiscono | capivano | capirono | capiranno | capirebbero | capiscano |
Congiuntivo:
| Presente | Imperfetto | |
| jag | capisca | capissi |
| du | capisca | capissi |
| han/hon/Ni | capisca | capisse |
| vi | capiamo | capissimo |
| ni | capiate | capiste |
| de/flera Ni | capiscano | capissero |
[redigera] Tempus
Presente: Presens. Används som i svenskan, utan nämnvärda undantag; "parlo svedese" (jag talar svenska).
Imperfetto: Imperfekt. Används oftast vid upprepade handlingar; "andavo a piedi alla città ogni giorno" (jag gick till stan till fots varje dag).
Passato prossimo: Perfekt. Används vid nyliga enstaka händelser; "ieri sera ho parlato con Luigi" (igårkväll pratade jag med Luigi). Böjs med antingen avere (ha) eller essere (vara) som temporalt hjälpverb samt participet (parlato).
Passato remoto: Saknar motsvarighet i svenskan. Används ej i dagligt tal, uteslutande i litterära sammanhang för att beskriva en enstaka händelse. Kan användas för att beskriva något som hände för väldigt länge sedan. "Dante nacque 1265" (Dante föddes 1265).
Trapassato prossimo: Pluskvamperfekt. Används på samma sätt som i svenskan; "avevano già parlato quando sono venuto" (de hade redan talat när jag kom). Här går, precis som på svenska, "hade" (avevano) i imperfekt.
Trapassato remoto: Saknar motsvarighet i svenskan. Används för att uttrycka "dåtid i dåtid", precis som trapassato prossimo, men detta när huvudverbet står i passato remoto; "la bambina cominciò piangere dopo che ebbe capito che la sua bambola era rotta" (flickan började att gråta efter att hon hade förstått att hennes docka gått sönder).
Futuro: Futurum. Används som i svenskan, samt även vid vissa antaganden. "- Che ora è? - Saranno le undici." (- Vad är klockan? - Den är (kanske, omkring) elva.)
Condizionale: Konditionalis. Används på samma sätt som i svenskan, ibland kan dock det infinita verbet utelämnas: "vorrei un caffè, per favore" (jag skulle vilja ha en kopp kaffe, tack).
Congiuntivo presente: Presens konjunktiv. Används av puritaner och i litterära sammanhang, oftast efterföljande "che" (bl.a. "att"); "credo che lei faccia finta di essere innamorata" (jag tror att hon låtsas vara förälskad).
Congiuntivo imperfetto: Imperfekt konjunktiv. Används på samma sätt som presensformen när det andra verbet står i imperfekt; "credevo che lei faccesse finta di essere innamorata" (jag trodde att hon låtsades vara förälskad). Används även tillsammans med condizionale för att uttrycka "om ... vore ... så skulle ..."; "se fossi ricco andrei in Italia" (om jag vore rik så skulle jag åka till Italien).
Tredje konjugationen
Verben som slutar på -ire kan alltså vara "vanliga" ire-verb eller så kallade "isc-verb". Det finns en regel för att se vad ett verb är, men som brukligt är finns det så klart undantag.
Vanliga -ire: servire, partire, mentire (tjäna, avresa, ljuga)
"isc-": fallire, finire, sparire (misslyckas, sluta, försvinna)
Om de två bokstäverna som står innan "ire" antingen är likadana konsonanter (fallire) eller en vokal och en konsonant (finire, sparire) är verbet till största sannolikhet ett "isc-verb".
[redigera] Adverb
[redigera] Prepositioner
[redigera] Ordbildning
Att bilda nya ord är svårt för en som inte talar språket flytande. Sammansättningar är ovanliga, och i existerande fall oftast ologiskt böjda. Däremot är italienskans assimilationsförmåga ytterst tacksam.
Exempel på erkända assimilationsmönster, jämfört med olika språk:
Latin: us -> o (discus - disco) Engelska/svenska: kombinationen "kt" -> "tt" (pakt -> patto; )
| Grammatik efter språk | ||
|---|---|---|
| Arabiska | Bosniska | Danska | Engelska | Finska | Franska | Isländska | Italienska | Japanska | Kinesiska | Nederländska | Polska | Ryska | Spanska | Svenska | Tyska | ||
| Utdöda språk | Konstgjorda språk | Fiktiva språk |
| Fornengelska | Latin | Runsvenska | Vulgärlatin | Romanica | Svartiska | Syldaviska | Quenya |
