Gustaf Andersson (orgelbyggare)

Wikipedia

Gustaf Andersson, född 1797 i Tortuna, Västmanland, död 21 mars 1872 i Tärna, Västmanland, under första hälften av 1800-talet en av sveriges främsta orgelbyggare, musiker.

Innehåll

1 Biografi
2 Bevarade orglar
3 Bevarade fasader
4 Externa länkar & källor
5 Litteratur & källor

[redigera] Biografi

[redigera] Uppväxt

Som tonåring studerade Gustaf Andersson under åren 1814-1815 harmonilära vid Musikaliska akademien. Fram till 1819 gick han sedan i lära hos instrument- & spelurmakaren Pehr Strand (1756-1826) i Stockholm. Gustaf var arbetskamrat med Pehr Strands yngste son Pehr Zacharias (1797-1844) och 1820 fick de tillsammans ett statsunderstöd för studier utomlands. De for till kontinenten och besökte bl.a. de tyska orgelbyggarfirmorna von Knobelauch i Dresden och J. G. Mende i Leipzig. De studerade både moderna orglar i romantisk stil och äldre bevarade silbermannorglar.

[redigera] Privilegierad

Gustaf Andersson återvände till Sverige 1823 och examinerades året därpå inför Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm varefter Kommerskollegium utfärdade orgelbyggarprivilegier. Gustaf verkade huvudsakligen i stockholmstrakten men trots att han jämte Per Zacharias Strand och Johan Niclas Söderling i Göteborg räknades bland de främsta orgelbyggarna under 1800-talets första hälft, var det magert med uppdrag i Stockholms kyrkor. Däremot byggde Gustaf Andersson flera orglar i Östergötland, Värmland och Dalarna samt även några verk i Finland.

[redigera] Elever & gesäller

Organisten och blivande orgelbyggaren Jonas Wengström (1795-1855), Ovanåker, var till en början gesäll hos Gustaf Andersson i Stockholm. En av Gustafs elever, Johan Lund (1800-1858), fader till Carl Johan Lund (1831-1914), blev aldrig examinerad men byggde sedermera några verk, bl.a. det i Kvarsebo kyrka, Östergötland. I samband med Gustafs orgelbygge i Vadstena klosterkyrka 1833 lärde sig sannolikt fanjunkaren och amatörorgelbyggaren August Rosenborg (1808-1873), Vadstena, orgelbyggeri. Denne kom sedermera att bygga ett 10-tal orglar i Östergötland och Småland, bl.a. den ännu bevarade i Kumla kyrka, Östergötland. Carl Hanner från Hannäs socken i Småland blev som 32-åring lärling hos den jämngamle Gustaf och bodde hos denne på Norrmalm i två till tre år; då Gustaf Andersson renoverade orgeln i Rappestads kyrka var Carl med som orgelbyggargesäll. Lars Niclas Nordquist arbetade som snickargesäll 1832. Under åren 1841-1842 var Johan Lund verkmästare hos Gustaf.

[redigera] Franz Andersson

Gustaf Anderssons son Franz (1827-1869) gick i sin fars fotspår och lärde sig orgelbygge av denne. Liksom fadern for han utomlands, bl.a. till orgelbyggarfirman Sonrek i Köln. Åter hemma i Sverige avlade han orgelbyggarexamen inför Musikaliska akademien och privilegierades 1853. Fadern och sonen arbetade från och med 1850 i bolag under namnet Gustaf Andersson & son. En tid samarbetade Gustaf Andersson även med Per Larsson Åkerman. År 1859 övertogs verksamheten helt av sonen Franz.

[redigera] Orgelkonst

I orgelbyggeriet på kontinenten kom orkesterns stråkklanger att bli ideal även i orgelmusiken. Redan bröderna Andreas och Gottfried Silbermann hade börjat sträva mot en mera gravitetisk klang. De högre fottalen i dispositionerna blev inte längre så användbara. I stället erfordrades lägre ljudande stämmor i varierande styrkegrader. Med Per Zacharias Strand och Gustaf Andersson inleddes denna utveckling även i Sverige. Jämfört med förhållandena hos de tidigare stockholms- och linköpingsskolorna gav Gustaf Andersson principalstämmorna vidare mensurer och inkluderade fler stråkstämmor i dispositionerna på bekostnad av mixturer och höga alikvoter.

Gustaf Andersson kom att bygga 45 verk, varav c:a 12 stycken har bevarats fram till våra dagar. Hans största instrument blev den 54-stämmiga orgeln i Åbo domkyrka, klar 1842. Sonen Franz byggde ett drygt tiotal orglar på egen hand och anlitades även för ombyggnader och reparationer.

[redigera] Bevarade orglar

Östra Husby kyrka, Östergötland, 1826, 24 stämmor på 2 manualer & pedal
Valö kyrka, Uppland, 1831, 8 stämmor på manualen, bihangspedal
Vittinge kyrka, Uppland, tillsammans med Jonas Wengström, 1833, 9 stämmor på 1 manual & pedal
Husby-Långhundra kyrka, Uppland, 1834, 9 stämmor på 1 manual & pedal
Rinna kyrka, Östergötland, 1835, 10 stämmor, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal
Fryksände kyrka, Värmland, 1836, nu i Mariebergsskogen, Karlstad
Frimurarlogen, Stockholm, 1838(?), nu Trefaldighetskyrkan, Örebro
Fogdö kyrka, Södermanland, 1848, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal
Vansö kyrka, Södermanland, 1850, 6 stämmor på manualen
Tortuna kyrka, Västmanland, 1854, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal
Rönö kyrka, Östergötland, 1855, 9 stämmor på 1 manual & bihangspedal
Åbo akademi, solennitetssalen, Finland, byggd för Lemnhults kyrka, 1871

[redigera] Bevarade fasader

Frösunda kyrka, Uppland, 1824
Tillinge kyrka, Uppland, 1828
Markims kyrka, Uppland, 1828
Orkesta kyrka, Uppland, 1828
Björsäters kyrka, Östergötland, 1831
Törnevalla kyrka, Östergötland, 1833
Almunge kyrka, Uppland, 1835
Blidö kyrka, Södermanland, 1837, nu Skå kyrka, Uppland, 7 stämmor på 1 manual
Stora Skedvi kyrka, Dalarna, 1838
Knutby kyrka, Uppland, 1838
Vårdinge kyrka, Södermanland, 1844
Frustuna kyrka, Södermanland, 1845
Västerhaninge kyrka, Södermanland, 1846
Tumbo kyrka, Södermanland, 1846
Ärla kyrka, Södermanland, 1849
Kårsta kyrka, Uppland, 1850
Kristine kyrka, Jönköping, tillsammans med Per Larsson Åkerman, 1852-1853
Grangärde kyrka, Dalarna, 1853
Tillberga kyrka, Västmanland, 1857

[redigera] Externa länkar & källor

[redigera] Litteratur & källor

Sohlmans musiklexikon, band 1, sid. 136, Sohlmans förlag, Srockholm (1975), ISBN 91-7198-021-0
Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7
Dag W. Edholm: Stockholm – orgelstaden, historia och nutid, Verbum förlag, Stockholm, ISBN 91-526-2587-7