Gabriel Bengtsson Oxenstierna
Wikipedia
Gabriel Bengtsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, greve på Korsholms slott, född 18 mars 1586 i Lindholmen, Vallentuna i Uppland, död 12 december 1656, ämbetsman, riksamiral och riksskattmästare. Gift i Stockholm den 7 oktober 1610 med Anna Gustafsdotter Oxenstierna, född Banér (1585-1656).
Oxenstierna föddes på Lindholmens gods (Lindholmen) i Uppland den 18 mars 1586 och blev tidigt faderlös, liksom sina kusiner Axel Oxenstierna och Gabriel Gustafsson Oxenstierna, med vilkas öden han förblev nära förknippad. Gabriel Bengtsson Oxenstierna fick liksom de sin utbildning vid utländska universitet och anställdes liksom de vid återkomsten 1606 i kung Karl IX:s tjänst.
Gustav II Adolf tyckte att han var en praktisk, duglig man och använde hans tjänster flitigt i viktiga ärenden. 1611 utsågs Gabriel Bengtsson Oxenstierna till ståthållare på Reval och över Estland. Han inkallades 1617 i rådet och utnämndes till överste tygmästare. I den sistnämnda egenskapen verkar han att under rikskanslerns medverkan haft en stor påverkan på vilken utrustning armén skulle ha. 1621 fick han, liksom sina kusiner, en post i den under kungens frånvaro utnämnda regeringen.
Under de preussiska fälttågen (1626-1629) fick han här hemma åtskilliga speciella uppdrag rörande finanserna, utskrivning, flottans utrustning m.m. Oxenstierna utnämndes 1627 till hovrättsråd och lagman. 1630 utsågs han till en av de kommissarier som, under Axel Oxenstiernas ledning, skulle förhandla fram fred i Danzig (Gdansk) med kejsaren.
1631 sändes han som guvernör till Finland, en post han innehade fram till 1633 då han reste till Stockholm för att vara med då drottning Kristinas förmyndarregering skulle utses. I denna fick han 1634 platsen som riksskattmästare. Axel Oxenstierna ansåg inte att Oxenstierna klarade av denna uppgift och faktum är att han inte hade tillräcklig kontroll för att förhindra de stora bedrägerier som förekom inom kammaren.
1645 blev han, av drottning Kristina själv, liksom flera av sina släktingar, avsatt från alla sina befattningar inom riksstyrelsen. Han utsågs till generalguvernör i Livland, men begärde år 1647 att få bli entledigad från denna post, vilket även beviljades.
Han återvann, tillsammans med de övriga Oxenstiernorna, drottning Kristinas förtroende och upphöjdes 1651 till greve av Korsholm och Vasa. 1652 utnämndes han till riksamiral. Han dog den 12 december 1656 på Edsbergs slott i Uppland.
Kung Carl XVI Gustaf är en av hans ättlingar.
[redigera] Barn
bl.a.
- Sigrid Gabrielsdotter Oxenstierna (senare grevinna till Croneborg)
- Gabriel Gabrielsson Oxenstierna
- Anna Gabrielsdotter Oxenstierna (1620-1691) (senare borggrevinna Dohna-Schlobitten
- Bengt Gabrielsson Oxenstierna
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)