Centralisering
Wikipedia
Centralisering är en förskjutning av makt eller ansvar i höjdled och innebär en förändring i förhållandet mellan de territoriella nivåerna i den offentliga organisationen eller i ett abstrakt system. Politisk eller administrativ makt och kompetens flyttas från institutioner på låg nivå till centrala institutioner på högre nivå. I ett ansvarssystem innebär en centralisering att ett ökat ansvar förskjuts till de centrala instanserna från de perifera. Motsatsen till centralisering är decentralisering.
Den politiska makten som kan centraliseras är regleringsmakt, huvudmannaskap och finansiering. Ett exempel på centralisering av regleringsmakt är att ramlagar avskaffas och styrande lagstiftning införs.
En distinktion som är viktig att göra är mellan centralisering och koncentrering då dessa begrepp ofta blandas ihop; koncentrering syftar till att myndigheter eller verksamheter flyttar geografiskt, medan centralisering handlar om makt- eller ansvarsfördelningsmässiga flytter.
