Bolmört
Wikipedia
| ?Bolmört | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Solanales |
| Familj: | Potatisväxter Solanaceae |
| Släkte: | Bolmörter Hyoscyamus |
| Art: | Bolmört H. niger |
|
|
|
| §Hyoscyamus niger Auktor: L., 1753 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Bolmört (Hyoscyamus niger) är en art i familjen potatisväxter. Den är ett- eller tvåårig och blir 0,5-1 meter hög med grovt tandade blad. Namnet kommer av den kraftigt bolmande rök som växten utvecklar om den i torkad form utsättes för hög värme. Bolmörten härstammar från Medelhavsområdet och västra Asien. Den förekommer i en stor del av Europa och växer vild i Sverige. Den odlas även som medicinalväxt, omnämnd redan 4 000 år f.Kr. på sumeriska lertavlor.
Bolmörten är flitigt använd som berusningsmedel och medicin. Inom folkmedicinen har den använts som sömn- och bedövningsmedel. Avkok på bladen har i äldre tider även använts som kärleksdryck. Verksamma ämnen i bladen är alkaloiderna hyoscyamin och skopolamin. Dessa kan framkalla hallucinationer, sexuell upphetsning och flyghallucinationer. Vissa forskare anser att bolmört var en av de viktigaste komponenterna i de salvor som försatte häxorna i ett rus med hallucinationer och sexuell upphetsning.
Växten är giftig. Speciellt roten innehåller bland annat atropin. Allvarliga förgiftningar har inträffat vid medicinsk användning och då växten prövats i missbrukssyfte. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är dock ovanliga.
Symptomen vid förgiftning av bolmört är muntorrhet, ansiktsrodnad, hjärtklappning, yrsel, vida pupiller, dimsyn, oro och hallucinationer. Om någon förtärt bolmört kan man ge kol och kontrollera risken hos Giftinformationscentralen.
