B 4
Wikipedia
| B 4A | |
|---|---|
| Nato-benämning: | - |
| Flygslag: | Lätt bomplan |
| Tillverkare: | Hawker,CVM, ASJA, Götaverken |
| Ursprungsmodell: | Hawker Hart |
| Längd: | 8,56 m |
| Spännvidd: | 11,35 m |
| Höjd: | 3,15 m |
| Tomvikt: | 1 400 kg |
| Maxlast: | ? |
| Maxstartvikt: | 2 300 kg |
| Aktionsradie: | ? km |
| Maxhöjd: | 6 100 m |
| Maxhastighet: | 260 km/h |
| Besättning: | 2 |
| Motor: | 1 st NOHAB Mercury My VII på 580 hk |
| Beväpning: | 1 fast ksp, 1 rörlig ksp, 200kg bomber |
| I tjänst i Flygvapnet: | 1934-1947 |
| Antal flygplan: | 45 |
B 4, Hawker Hart, var ett landbaserat biplan som användes av Flygvapnet för bland annat störtbombning.
1934 demostrationsflögs en Hawker Hart på F 5 Ljungbyhed. Flygvapnet beställde i december samma år tre st flygplan för ytterligare prov, varav ett var försett med flottörer. Alla tre flygplanen flögs hem från England 18-19 maj 1934. Tanken var att ersätta spaningsflygplanet S 6 Fokker C.V-E varför flygplanet tilldelades beteckningen S 7. Men flygproven visade att flygplanet också var lämpligt för störtbombning.
1933 beställdes ytterligare nio licenstillverkade flygplan från CFM men beställningen utökades 1934 med yttligare en division, d.v.s. tolv flygplan. 1935 beställdes ytterligare 15 licenstillverkade flygplan från ASJA och Götaverken för att under 1936 utökas med en beställning av ytterligare tre hela flygplan samt tre reservdelsplan utan motorer.
CFM/CVM levererade sina flygplan mellan juli 1936 och maj 1939, medan ASJA och Götaverken slutlevererade sina plan i maj 1938. I april 1937 fick de tre från England importerade planen ny beteckning B 4, vilket stämde bättre med flygplanets taktiska användning, medan de licenstillverkade flygplanen benämndes B 4A.
Flygplanet kunde vinterutrustas med skidställ. Perioden 1941-1944 togs de flesta av flygplanen ur tjänst som bombplan för att fungera som målbogserare fram till 1947.
Totalt hade Flygvapnet 45 stycken B 4 av samtliga versioner.
[redigera] Finland
Under det finska vinterkriget 1939-1940 tjänstgorde fem B 4 bombflygplan och av dessa förlorades tre stycken. För att kunna utföra flygoperationerna i norra Finland satte man upp F 19 flygflottilj. Den bemannades av sammanlagt cirka 260 personer. Alla var frivilliga, såväl markpersonal som piloter.
