Älvestads kyrka
Wikipedia
Älvestads kyrka är en kyrkobyggnad i Älvestads socken & församling, Östergötland. Den ligger ca 14 kilometer nordöst om Skänninge och ca 14 kilometer söder om Borensberg och tillhör Linköpings stift.
Innehåll |
[redigera] Kyrkobyggnaden
Älvestads kyrka ligger på på en höjd kringgärdad av slättbygd. Kyrkan har anor från tidig medeltid, men efter kraftiga förändringar under senare tid har den en mer nyklassicistisk karaktär. Långhuset är rektangulärt med fullbrett, rakslutet kor. Sakristian är vidbyggd på korets nordsida. Kyrkans västtorn är placerat på västgavelns södra del och kröns av en liten, fyrsidig lanternin. Kyrkan har vitputsade fasader och stickbågiga fönsteröppningar.
[redigera] Historik
Tornet och långhusets sydvästra del härstammar från 1100-talet. Redan vid tidigare ombyggnader hade kyrkan förlorat mycket av sin ursprungliga karaktär. När kyrkan på 1730-talet ansågs för liten byggdes den ut provisoriskt. 1756 flyttades den norra sidomuren och den östra gaveln ut en bit; tornet fick då sin asymmetriska placering. Sakristian tillfogades under 1770-talet. Tornets nuvarande lanternin tillkom 1836. En restaurering 1949 medförde stora förändringar interiört då väggar och tak målades i en ljus färg och kyrkan fick elektricitet. Den äldre sakristian som mest hade använts till skräpkammare och förvaringsrum för redskap återställdes och kan nu användas som sakristia igen eller som lokal för konfirmationsundervisning. Kyrkan har, trots flera restaureringar, bibehållit sin 1700-talskaraktär. Agneta Hållén 1997-02-18.
[redigera] Inventarier
- Altarskåp av ek från verkstad i Östergötland under 1400-talets andra hälft, (bilder). Vid restaureringen 1923 var skåpet i mycket dåligt skick, men konservator Sundbaum lyckades laga de söndervittrade figurer och förgylla övermålningarna.
- Till vänster om altaret hänger en oljemålning föreställande Kristi gravläggning och på var sida om altaret finns två snidade nummertavlor som skänkts av organisten Erik Gustaf Wedin på 1800-talet.
- Generallöjtnant Carl Gustaf von Roxendorff från Carlshof gav församlingen altartavlan 1799. Den föreställer Bebådelsen - Nattvarden - Passionshistorien.
- Predikstolen har karolinsk barockstil. Det åttakantiga ljudtaket hör till en äldre predikstol. Den blev 1949 ommålad i samma färger som altarringen.
- Dopfunten i mässing och med lock och en stor, rikt ornerad cuppa, skänktes av Claes Niethoff från Borringe 1661.
- Älvestad äger flera gamla ljuskronor och ljusstakar.
- På väggen mot sakristian hänger också tre skulpturfigurer av metall som troligen har tillhört en äldre predikstol.
- Ringkavlebudkaveln är unik. Den är försedd med en förteckning över de olika hemmanens ringningsplikt i kyrkan.
- I Älvestad finns också tre mycket gamla järndörrar. Den ena, som är placerad i tornrummet, är smyckad med utsirade blommotiv. De andra dörrarna är placerade vid ingången till tornrummet och sakristian.
[redigera] Kyrkoorglar
- 1776 Jonas Wistenius, Linköping, bygger en mekanisk piporgel med 11 stämmor, varav 2 halva. Alla fasadpipor ljudande.
- 1782 Reparation av Pehr Schiörlin, Linköping.
- 1810 Reparation av orgelbyggargesäll Carl Rylander, Linköping.
- 1847 Reparation av klockare, organist och amatörorgelbyggare Anders Jonsson, Ringarum.
Disposition 1847 - sannolikt = den ursprungliga:
Manual |
Gedact 8' |
Quintadena 8' |
Principal 4' (fasad) |
Fleut 4' |
Quinta 3' (eg. 2 2/3') |
Octava 2' |
Fleut 2' |
Mixtur III chor |
Trompet 8' |
Trompet 4', B |
Vox Virginea 8', D |
- 1902 Orgelreparatörna G. Lundquist & W. Thunberg, Linköping, bygger om orgeln. Bland annat sätter man in Principal 8', Salicional 8' och Subbas 16' C-c° samt ändrar Oktava 2' till Oktava 4' genom förlängning av piporna (enligt Waldemar Åhlén). Omfång: manual C-c³, pedal C-c°.
- Vid okänd tidpunkt ändras Quintadena 8' till Fugara 8'.
- 1937 ombyggnad av Bo Wedrup, Uppsala, enligt förslag av Kyrkosångens vänners orgelråd. Orgeln får fristående spelbord med tillägg av en andra manual och pedalverk och omfånget utökas. Traktur och registratur pneumatiseras. Octava 4’, Blockflöjt 2’ och Salicional 8’ flyttas till andra manualen, Trumpet 8’ slopas och i stället insätts en ny Mixtur, en Kvinta 3’ (2 2/3’) och en Octava 2’. Tonhöjden sänks från korton till normal genom rillbyggnad av en kancell för C.
Nuvarande disposition:
Huvudverk C-g³ | Svällverk C-g³ | Pedal C-f³ | Koppel | |
Principal 8' (1902) | Rörgedakt 8' (1937) | Subbas 16' (1902/1937) | II/I | |
Gedakt 8' | Salicional 8' (1902) | Oktava 8' (1937) | 4´II/I | |
Fugara 8' (1776/1847?) | Principal 4' (sannolikt f.d. Octava 2’) | Nachthorn 4' (1937) | I/P | |
Oktava 4' (fasad) (f.d. Principal 4') | Querflöjt 4' (1937) | II/P | ||
Flöjt 4' | Blockflöjt 2' | 4' II/P | ||
Kvinta 3' (eg. 2 2/3') (1937) | Larigot 1 1/3' (1937) | |||
Oktava 2' (1937) | Corno 8' (1937) | |||
Mixtur III ch. 1 1/3' (1937) | Tremulant (1937) | Rullsvällare | ||
Jalusisvällare | 2 fria komb. |
[redigera] Externa länkar & källor
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister.
- Medeltidens bildvärld, Historiska museet.
- Kulturnät Östergötland.
- Fornåsa pastorat: Älvestads kyrka.
[redigera] Litteratur & källor
- Einar Erici: Orgelinventarium, Kyrkomusikernas riksförbund, Stockholm (1964)
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7